Nedstängningar står inte på vetenskaplig grund

Undefined
10
Average: 10 (1 vote)

 Från Dagens Industri 12/3 2021

Lös hela artikeln genom att klicka på denna länk, https://www.di.se/debatt/nedstangningar-star-inte-pa-vetenskaplig-grund/?fbclid=IwAR0ZhpHRCh3_T0SA5x

Nedstängningar har liten smittskyddseffekt och stora ekonomiska och sociala kostnader. Pandemilagen står inte på stabil vetenskaplig grund utan är ett oroväckande tecken på vad som rimligen bör diagnostiseras som pandemipopulism, skriver Fredrik NG Andersson och Lars Jonung vid Ekonomihögskolan i Lund.

Studier av sambandet mellan nedstängningar och överdödlighet visar att det inte finns någon uppenbar hälsomässig vinst med lockdowns, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.

Studier av sambandet mellan nedstängningar och överdödlighet visar att det inte finns någon uppenbar hälsomässig vinst med lockdowns, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.

Pandemier är ovanliga fenomen. När coronan slog till under våren 2020 var därför kunskaperna kring spridningen och bekämpningen av covid-19 viruset begränsade. I många länder greps politiker av panik när prognoser pekade på explosiv smittspridning och höga dödstal. Sifforna skrämde dem att ta till det mest extrema vapnet mot smittspridningen, nämligen nedstängning av samhället – så kallade lockdowns. 

 

Sverige valde en annan väg, bland annat tack vare den gällande lagstiftningen. Myndigheterna hyste tilltro till medborgarnas förmåga att ta ansvar för att minska smittspridningen och la tonvikten på råd och rekommendationer. Enbart några få bindande restriktioner på allmänhetens rörlighet infördes. 

Under pandemins första fas var det svårt att veta vilken väg som var bäst: den hårda nedstängningen eller den mjukare svenska linjen? Idag är kunskapsläget annorlunda tack vare intensiv forskning om effekterna av nedstängningar. Nu bör denna kunskap ligga till grund för den fortsatta kampen mot coronan. 

Vilka slutsatser om tvingande restriktioner kan vi då få fram från dagens forskning? Studier av sambandet mellan nedstängningar och överdödlighet visar att det inte finns någon uppenbar hälsomässig vinst med lockdowns. Länder som gjort kraftiga nedstängningar har faktiskt registrerat en högre överdödlighet än länder som valt att införa svagare bindande restriktioner. 

 

Pandemilagen, och nu senast utvidgningen av denna lag, röstades igenom i riksdagen trots dagens kunskapsläge om nedstängningarnas oförmåga att i större utsträckning begränsa överdödligheten samt om deras enorma kostnader på andra områden. Detta är ett oroväckande tecken på vad som rimligen bör diagnostiseras som pandemipopulism.  

De underlag som socialdepartementet presenterade för den nya pandemilagen och dess utvidgning uppfyller inte de mest elementära krav på samhällsekonomisk analys som bör ställas på förslag till en så ingripande lagstiftning. I underlagen föreslås nedstängningsåtgärder utan bevis för att de fungerar och utan analys av deras sociala, ekonomiska och demokratiska kostnader.

Att det under kriser måste fattas beslut baserat på bristfälliga underlag och att det ibland fattas felaktiga beslut är ofrånkomligt. Efter ett år med coronapandemin har vi emellertid i dag resultat som bör hjälpa oss vid valet av politik. Detta material ifrågasätter bindande nedstängningar av samhället som ett effektivt medel mot viruset samtidigt som det pekar på stora kostnader. Trots detta kräver många i debatten att Sverige ska följa i andra länders fotspår och stänga ned mer och mer av vårt samhälle. Vi anser detta vore en hotfull, skadlig och meningslös utveckling.

Med dagens kunskapsläge är det rimligt att kräva att de som argumenterar för nedstängningar redovisar klara forskningsresultat som visar att nyttan av en sådan politik överstiger den totala samhälleliga kostnaden. Låt oss vara tydliga, vi motsätter oss inte nedstängning om en sådan politik kan motiveras med forskningsresultat där alla vinster och kostnader har tagits i beaktande. Vad vi motsätter oss är panikåtgärder såsom dagens pandemilag. Den står inte på stabil vetenskaplig grund. Kriser må vara svåra att hantera för politiker, men detta får inte innebära att de överger den viktiga principen att forskningen bör vägleda valet av politik.

Fredrik N G Andersson

Docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Lars Jonung

Professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.